Min skada sen ca 9 veckor sedan känner jag inte mycket av längre. Jag kan röra på armen så mycket jag vill utan att känna något. Det ända som kan kännas lite är om jag belasta den i vissa styrke moment som ex sprint träning.
Mellan datumen 27 maj och 2 juni beffan jag mig på den lilla paradis ön Jersey. Det var jätte kul att få komma ifrån huset i Wales ochspendera lite tid ute på Jersey och se nya Big Maggys.com.
Jag tävlade lite och resultaten var: 1:a 27-May H/C Circuit Race Spring Series 4:a 28-May Hill Climb - Jubilee Hill (2mile) 3:a 29-May TT - 12KM - Crash 30-May Town Centre Criterium 19:e 31-May Road Race 1:a 01-Jun TT - 10 Mile
Nu är jag sjuk, ont i halsen och lite snorig. Vart hos läkaren 2 dagar i rad för att va säker på att jag inte ha någon bakterie som behöver botas med antibiotika då det finns några personer som lever ganska nära mig ha det så finns ganska hög risk att jag får det samma.
Nu är det två veckor efter vurpan och jag känner fortfarande av sprickan i skulderbladet. Det har sakta blivit bättre för varje dag, men så länge jag kan känna av det så vågar jag inte ge mig ut på de dåliga vägarna utan att någon mer kunnig tittat på det.
Så de senaste veckorna har jag spenderat en hel del tid på turbon och det känns som att jag kan va starkare när jag kommer ut på vägarna igen än vad jag var innan vurpan.
Det är inte bara jag som är trasig nu utan min dator också. Lägger upp texten jag skulle sänt i ett mail här. Nu ska jag köpa en mac dator och kasta PC:n hårt som fan i gatan.
Jag var på sjukhuset I dag och docktorn jag träffade kändes inte seriös. Han visste inget om mig mer än bilden från röntgen och det ända vi diskuterade var varför jag inte hade och använde en slinga för att avlasta axeln. Han gjorde ingen undersökning alls om i vilket tillstånd jag var i nu, utan gav mig en slinga som han nästintill hotade mig till att använda i 2 veckor till nästa besök den 6 maj. Fick också 2 dåliga kopior av röntgen bilderna efter att fått tjata lite.
Kändes som att han hade inte mycket mer erfarenhet än vad han läst i skolboken, där det säker stått ”Vid fraktur så gäller vila i största möjlighet”.
Jag skickar med bilderna på röntgen, vad jag kan se så är sprickan ca 1,5 cm.
I dag händer inte så jätte mycket. Ska försöka få ihop en ny cykel och ta det lugnt. Svullnaden i axeln börjar gå ner och med det så börjar jag känna av sprickn i skulderbladet mer.
Sitter nu hos Freddy igen! Har fortfarande inte fått internet att fungera i huset. BT är det absolut sämsta internetleverantör jag har varit i kontakt med, skulle ha fungerat sen den 25 mars.
Den senaste tiden har varit jävligt deppigt. Har inte fåt till det alls på cykeln och saknat mental styrka. Förra helgen var jag i London och träffade en kille som fick mig att se saker och ting från en annan vinkel och jag mådde betydligt bättre efter de stundtals väldigt jobbiga samtal vi hade.
Hemkommen till huset i Wales efter London besöket så flög jag nästan fram på cykeln, eller det syntes tydligen ganska klart att jag mådde bättre då jag fick det bekräftat.
Skulle nu ha suttit i en bil på väg till Frankrike för tävling i morgon och sedan Tour de Bretagne nästa vecka om det inte var för en otroligt klantig vurpa på gårdagens träning.
Spurt vid ett backkrön, dålig väg, för hög fart, miss bedömning av högerkurvan och att jag inte tog ut kurvan för att jag var rädd att va i vägen för min lagkamrat så försökte jag hålla mittlinjen. Men kurvan var för skarp så jag var tvungen att låta cykeln gå ut mot kanten för att inte däcken skulle släppa, men det räckte inte det gick alldeles för fort så låste bakhjulet för att försöka få ner farten ännu mer. Slutar med att jag kraschar rakt in i trottoarkanten, flyger framåt och har turen att inte träffa muren. Ramen bruten, hjälmen sprucken på minst 10 ställen (var svårt att räkna mer) och på sjukhuset visar röntgen en spricka på vänster skulderblad.
Så nu är det jävligt deppigt, men jag är envis så jag kommer tillbaka igen! Ska nu försöka plocka ihop en ny cykel och skaffa fram en turbo så börjar jag träna igen på söndag. Försöka få upp lite bilder nästa gång, glömde sladden.
PS: Ta på hjälmen! Jag hade tanken innan jag åkte ut att lämna den hemma då vädret var fint och vi skulle bara köra 3h zone 2. Är nu ganska glad i oturen att jag hade den på mig. Tror annars att någon annan hade fått skriv detta inlägg åt mig.
Sitter nu i Belgien någon km utanför byn Herselt i det hus som Glen Magnusson fixat till svenska cykel förbundet så att den som vill kan hyra det. Det är fint och internet finns det också vilket jag inte vart bortskämd med den senaste tiden.
Sammanfattar det som hänt lite snabbt i detta inlägg nu.
Mars 4-12 har jag vart sjuk, en förkylning med halsont, snuva och huvudvärk. Den 7 Mars körde vi GP Lillers i Frankrike och trots jag inte var 100% så startade jag för att ge det en chans och fylla ut laget. Gick inget vidare då det efter ca 2h blev för intensivt och förkylningen satt som en golfboll i strupen.
Den 12 Mars orkade jag inte mer och frisk förklarade mig, fick två lugna dagar på cykeln innan det var dags för race nummer två Omloop Waasland i Belgien. Motivationen var på topp och det kändes helt ok, så kunde köra ungefär som jag brukar. Tyvärr så tog all energi och power slut efter ca 3,5h av 4h 20min. Det fanns inget kvar i kroppen vilket inte var så konstigt, men ändå lite besviken över att inte ta mig i mål.
Vårt nya tillskott Tobyn Horton var 11a och Niklas Gustavsson var loss nästan hela loppet och vi alla hade god kommunikation och hade alltid en man på front, so good work!
I morgon väntar nytt race Nokere en 1.1 i Belgien så kommer blir grymt hårt och jag ser fram emot det. Blir ju bara bättre och bättre de närmsta dagarna efter den långa förkylningen.
Det var ett tag sedan jag skrev, men har fortfarande ingen fri tillgång till internet.
Den senaste veckan har vi kört som ett träningsläger och lagom till det så började jag få lite små strul med mina knän. Det gamla vanliga problemet med för hård i senan på utsida lår som då drar för hårt i fästet i knät. Har jobbat hårt under hela veckan och kommer får göra så hela tiden året runt nu framöver för att först bli av med problemet och sedan för förebyggande syfte. Medicinen under lägret har varit stretching i massor och olika varianter, vissa bas övningar och vissa special för just själva problemet. Massage av Magnus och med hjälp av roller och har också testat Qrub Cool Burn från vår sponsor Qoleum både under träning och under natten med gott resultat. Har lyckats hålla problemet på ett sådant avstånd att jag kunnat fullfölja den planerade träningen, vilket på ett sätt känns bra i det tråkiga då jag vet vad jag kan göra åt det.
Till träningslägret så var det hårt, riktigt hårt. Efter söndagens bergspass då vi körde 3 varv på en bana med 3 stigningar som tog mellan 13-18min och kört riktigt hårt sedan onsdagen så var jag trött, riktigt trött. I måndags orkade jag inte gå med runt sista 2h utan hade samma fokus och känsla som att försöka hänga med en viktig grupp på tävling fast man var på gränsen till att åka av när som helst.
Tisdagen och sista dagen slutade huvudet att funka på vägen från bergstempot till starten av det vanliga tempot. Jag var nästan säker på att jag skulle vingla av cykeln när som helst. Men kroppen klara tydligen av mer än vad man tror och jag åkte nästan lika fort som i lördags.
I dag var det Jul IGEN! En massa kläder från Santini låg i bussen när Magnus plockade upp oss på Tesco.
Är hos Freddy nu igen. Han är riktigt snäll som later kollektivet får vara här och Interneta.
Fick Powertapen servad i fredags vilket var grymt efterlängtat, men vet fortfarande inte om jag kan lita på den då den aldrig visar 0 när jag slutar trampa utan 5-20 W beroende på hur fort det rullar.
I dag har jag nog tagit ut mig mer en någon annan dag hittills i år. Träningen gick ändå bättre än väntat och enligt siffrorna från datorn om de nu stämmer så ska det vara nytt PB. Men det vet man ju aldrig.
Har ätit riktigt gott i kväll, pizza och en grymt god kladdkaka till dessert som Freddy och Sophia bakat.
Sitter hemma hos Magnus och läser mail och nu uppdaterar några rader här.
Tidig morgon denna onsdag också då den skulle bli en kopia av den förra. Upp ur sängen kl 5:15 för frukost och jo visst var det sniglar i köket denna onsdag också. Hmm myror i Frankrike och sniglar här och inget mer om det.
7:15 upp på cykeln i velodromen i Newport och fasen vad kul det var denna gång också. Kör sig riktigt trött där i drygt 1h aktiv tid och sedan packa ihop allt och byta cykel för att cykla hem i regnet.
Vilopuls på 34 i morse och jag mår helt ok. I morgon väntar lång pass så hoppas på bättre väder.
Nu är jag sur jätte sur och har ingen lust alls för att skriva, men gör det ändå bara för att ni ska veta att jag lever. Har precis fixat till så att min hemsida ska gå att öppna igen. Det tar lite tid då den här PC daton är värdelös och allt går så långsamt. Om det är någon där ute som kan sponsra mig med en Mac dator så är det jätte välkommet. hade det inte vart för att dom kostar runt 12 000kr så hade jag haft en för länge sen.
Gick dåligt på träningen i dag då jag hade ingen power för spurter. Men en dålig dag var väll dags då jag bara blivit bättre och bättre varje dag sen jag kom hit.
Åt lite pankor för någon dag sedan där Alex mixade smeten och jag stekte vid spisen. Grymt gott var det.
En 25kg säck potatis har vi fyndat i närbutiken över gatan för ca 5 pund. Så nu blir det Niklas potatis mos när vi vill.
Nä det var andra gången jag skrev detta då det försvann första gången så nu trycker jag på Ctrl + A och sedan Ctrl + C så jag slipper skriva om det ännu en gång.
Foto: 